Hällefors kommuns logotyp
Hällefors kommuns logotyp

Historia Hällefors kommun

Kommunhusets historia från 1929 till1944 och information om hur Hällefors Köping blev Hällefors kommun.

Källarvåning byggd, många människor på byggnaden

Kommunhuset under uppbyggnad Fotograf: Fritz Johansson

Kommunhuset 1929–1944

1929 fick Hällefors kommun ett kommunalkontor med centraliserad förvaltning och det placerades i det nyuppförda polishuset.

Innan kontoret i polishuset fanns hade kommmunens förtroendevalda sin expedition var för sig i sina hem. Då nu hela den ständigt ökade kommunala förvaltningen sammanfördes på en plats behövdes ett större utrymme än de från början tänkt sig.

1937 beslöt kommunfullmäktige att bygga ett nytt kommunhus med huvudbyggnad i två våningar och källarvåning samt en flygelbyggnad.

Fastigheten skulle inrymma expeditionslokaler för kommunalkontor, arkiv, expeditionsrum för skol- och fattigvårdsstyrelsen, sammanträdesrum och plenisal. Dessutom expedition och väntrum för arbetsförmedlingen, expedition och arkiv för vägstyrelsen samt tandklinik. Flygelbyggnaden var ämnad för affärsbank.

1939 invigdes kommunhuset och de sammanlagda kostnaderna inräknat med inredning uppgick till 295 000 kronor. Byggnadsstilen inspirerades av funktionalismen (funkisen).

Hällefors kommunhus är inte putsat och därmed inte en renodlad funkis­byggnad. En kombination av flera goda förebilder i svensk klassisk arkitektur med funkisen, har resulterat i en mycket vacker byggnad.

Den berömde svenska arkitekten Gunnar Asplunds arbete, som var den tidens svenska förebild, kan också ha varit förebild för kommunhuset i Hällefors. I Asplunds senare verk var tegelmurverk en viktig beståndsdel, just som tegelmurarbetet i Hällefors kommunhus.

1944 upphörde vägstyrelsens förvaltning och en socialvårdsavdelning infördes. Den sociala avdelningen fick ärendena som vilat på fattigvårds­styrelsen, barnavårds-, familjebidrags-, pensions-, nykterhets- och arbetslöshetsnämnden.

Från Hällefors köping till Hällefors kommun

Ingen vet med säkerhet när den lilla del av Sverige som nu kallas Hällefors kommun trampades av människofot första gången.

Fynd i marken av stenåldersföremål av granit, grönsten och flinta har gjorts men det är inte fastställt om dessa härrör från människor med sin boplats i området. Det kan vara lämningar från kringvandrande jägare och fiskare.

Ännu i början av 1500-talet var trakten kring Helleforsen ödemark, en svårtillgänglig urskog där björn, varg och lo kunde leva utan konkurrens från människan.

I slutet av 1500-talet började nybyggare komma österifrån, från Finland, som då var förenat med Sverige under samme regent och samma lagar.

Hällefors förste kände nybyggare i området var finnen Simon som omkring 1590 upptog ett torp vid sjön Sången. Simon i Sången eller Simon Finne hade fyra söner.

På 30-talet hittade sonen Göran Simonsson silver i det som i dag är Silvergruvan i norra delen av kommunen. Så kunde 1639 Hellefors silververk startas i statens regi.

På grund av silverfyndigheterna fick Grythyttan stadsrättigheter 1641 av drottning Kristina, vilka dock drogs in 1682.

Silverbrytningen lades ned i mitten av 1700-talet och ersattes så småningom av järnhanteringen som från 1860-talet varit det helt dominerande bergsbruket.

Sedan urminnes tider har även skogen och naturen runt Hällefors varit en källa till utkomst för invånarna. Sjöar och vattendrag med rik tillgång på fisk, skogar som förutom råvaror till gruv- och träindustrin även tillhandahöll bär och vilt har gjort det möjligt att lättare finna sin överlevnad området.

Hällefors köping övergick 1971 till att bli Hällefors kommun.

Invånarantalet på 1960-talet har varit närmare 13 000.

  • Hällefors Socken – Hembygdsbeskrivning i historisk framställning
  • Hällefors i ord och bild

Senast uppdaterad